CAMBRIDGE

I augusti åkte Raphaelle, Saga och jag till Cambridge över en dag. Hur fint som helst. Hur regnigt som helst.
Först besökte vi deras botaniska trädgård. Mmm.
 
Åt lunch och strosade vidare i staden.
 
För att sedan åka på en guidad punting-tur i kanalen förbi alla världskända universitet.
 
Varpå vi sedan åt middag, - samt somnade på en pub..

2015-11-26 11:53:10 i speciellt,

Kommentera?

BRIGHTON

En dag i mitten av september var Raphaelle och jag lediga samtidigt. Så vi tog bussen till King's Cross och ett tåg till havet, till Brighton.
 
Mycket bra dag.

2015-11-23 21:04:08 i speciellt,

Kommentera?

Rainham Marshes

När jag såg att solen sken igårmorse så gjorde jag mackor och kaffe till matsäck, packade kamera och bok och hoppade på ett tåg 1,5 timme österut. Till naturreservatet Rainham Marshes.
Där var det jättevackert. Och ett himmelrike för upp till sextio fågelarter.
Jag nog aldrig pratat med så många naturälskande fågelexperter till gamla gubbar på en och samma dag, haha. Alla pekade och viskade och ville visa och lära mig allt de kunde. Mina ornitologiska kunskaper började om på noll igår iom att jag bara alltid lärt mig fåglars namn på svenska.
På den fjärden pålen från vänster sitter en redshank, en rödbena (??? enligt wiki). Farbrorn som pekade ut den här för mig var orolig för dens skull, "it seems to be upset about something" sa han. Kanske att vi står här och glor, tänkte jag, men sa ingenting.
Min ägg-och gurkmacka.
Jag har ingen aning om hur en översätter de här fälten men på engelska kallas de för reed beds och ibland sträckte sig vassen och växterna så högt upp att det kändes som att jag var mitt i en skog snarare än på en myr.
Det är så här en bränner sig i ansiktet har jag nu lärt mig,
Kolla goskossorna.
Lätt ett av mina bästa beslut kring vad en borde hitta på på sin lediga dag! Det var så himla härligt och skönt att återigen få andas friskare luft än Londons förorenade. Och wow vad jag älskar att jag älskar sånt här ändå. Att att packa sin rygga och åka i princip vartsom stundvis kan kännas som det mest frigörande och avslappnande.
Tack mamma och pappa för alla fjällvandringar, fågelskådningar, paddlingsturer och skidutfykter. Tack för att ni lärde mig att aldrig känna mig ensam i naturen.

2015-05-27 10:07:00 i speciellt,

Kommentera?

Raphaelle.




Hon är den klokaste, smartaste och vettigaste personen jag känner. Samtidigt som hon är den knasigaste, konstigaste och knäppaste. Hon är så omtänksam och pålitlig. Hon är spontan och hon är oförutsägbar. Hon är rättfram, hon är ärlig, hon är utåt. Hon har världens finaste insida, starkaste personlighet och varmaste hjärta. Hon ger mig trygghet och hon ger mig pepp. Hon gör mig stolt, rörd och tacksam. Hon är min bästa vän och hon är helt jävla fantastisk.

2015-04-22 01:28:20 i speciellt,

Kommentera?

87 trappsteg upp

I Notting Hill, London, på översta våningen i ett lägenhetshus bor nu Raphaelle och jag. Ikväll har vi varit här i fyra dygn vilket är knäppt då det både känns som att det var igår men också som att det var flera veckor sen vi sa hejdå och lyfte från Umeå.
 
Vi lagar supergod och nyttig mat, sover jättegott och drömmer om dinosaurier, promenerar flera mil om dagen, fryser konstant (både inne och ute), dricker goda ales och träffar spännande typer på coola jazzpubar, besöker gratismuseum och kommenterar opassande saker när vi blivit för trötta, köper karamellfudge på vintermarknader, lär oss bemästra undergroundsystemet samt hänger på feta second-handshopar i East End.
 
Det är fan nice det här livet som vi lever.

2014-12-09 21:06:26 i speciellt,

Kommentera?

som nybryggt kaffe


Jag är kär i Adam. Så utomjordiskt galet himla jättejättejättedundermega kär. Och jag bryr mig inte om du tycker att det är cheesy för det är fanimig den bästa känslan någonsin.

2014-10-06 23:17:23 i speciellt,

Kommentera?

septembertankar och högstadieminnen

Det är september och hösten börjar successivt göra intåg i Umeå. Kvällarna är kallare och luften känns klarare. Det närmar sig höst och jag har bestämt mig för att 1. jag är taggad på det och på att 2. det kommer att bli en jättefin en. 
 
Strax innan studenten kraschade min hårddisk där jag hade tusentals med bilder från de senaste fem-sex åren. Jag trodde länge att innehållet inte skulle gå att rädda men för några veckor sedan hörde företaget som tagit in den på lagning av sig med goda nyheter. Igår landade den i min brevlåda och när jag började titta runt i den verkade det som att allt fanns kvar. Allt från 2009, 2010, 2011 och.. Inget mer. Alla mina bilder och videor, från mobil- och systemkameror, från gymnasietiden är fortfarande borta. Det känns tråkigt såklart. Men mest känns det läskigt att några bilder kan betyda så mycket. Jag minns ju fortfarande, nästan, allting som jag har bild ifrån. Varför känns det då så fruktansvärt att förlora de fysiska "bevisen" på att alla minnen faktiskt ägt rum? Kanske för att enklare kunna visa upp för andra. Eller kanske som försäkring inför ålderns sista höstar? Då en kanske inte längre minns allt lika tydligt, eller kanske inte ens alls. Hursomhelst, jag försöker att inte sörja allt för mycket och ska nu inför framtiden vara duktigare på att spara viktiga grejer på även två och tre extra ställen.
 
Det som finns kvar från högstadietidens Sony Ericsson-dagar är enbart videoklipp. Men oooh, vilka charmigt fula/roliga/tokiga och helknäppa sådana. Känner mest wtf när jag tittar på dem. Wtf, kärlek och nostalgi. Här är några screenshots från diverse videoklipp:
Mitt 16årsfirande. Raphaelle, Noomi, Linn, Emma, Johanna och Fanni hade skrivit om texten till "Just the way you are" så att den handlade om mig istället. Låten innehöll numera allt från fötter till cashewnötter, capoeira till marabouchoklad, bilkörande till hur Brad Pitt lätt skulle skilja sig från Angelina om han någonsin fick träffa mig till ett "cause girl you're amazing.." och så vidare. I videoklippet har jag redan börjat gråta långt innan de börjar sjunga och jag springer ut ur köket både en och två gånger för att jag är övertygad om att jag ej kommer överleva att höra mina bästa vänner sjunga en sång dedikerad till mig.
 
Här är dansframträdandet vi gjorde i Vårshowen i nian. Klicka på någon av bilderna ovan för att se en gif över en del av detta! Vi hade klippt ihop musiken från olika kända danser/dansklipp och tränat varje ledig stund vi kunnat och goddamn vad we kicked ass!! OCH fett vad kul det var. Det bästa av allt är vi alla fortfarande minns nästintill varje steg från den så whenever kan någon bara slå på vår mixlåt och off we go. Typ. 
 
!!!!!!!!!!DE HÄR VIDEOKLIPPEN!!!!!!!!!! - är de ovärdaste men också de absolut mest värdefulla. De är alla cirka en halvtimme långa och är alltså bara dokumentationer av hur vi, som vanligt, sitter och fikar och pratar efter skolan. Exakt varje eftermiddag under högstadiet satt vi såhär i olika kombinationer av antingen 2, 3, 4, 5, 6 eller 7 personer och drack oboy och åt mackor. Vi var inte alls alltid hos mig, som de här tre bilderna ovanför visar, utan det var minst lika självklart att vi gick hem till någon annan. Att umgås med varandra efter skolan var det mest regelbundna och absolut tryggaste i min vardag under de tre annars mest osäkra och pubertalt-turbulenta åren av mitt liv.
 
Det här är verkligen bara från ett randomklipp. Jag och Fanni sitter på golvet (verkligen mitt i vägen) och tokar oss medan man runt omkring oss hör hur alla andra (som är extremt irriterade på oss) stökar fram och undan fika och läxböcker.
 
Här är någongång från en svensklektion då Raphaelle skulle fota oss men misslyckades och började filma istället. Det är fanimig helt SJUKT att vi har varit sådär små. För bara typ fyra-fem år sedan.
 
Under högstadiet gjorde vi ziljontals filmer, både korta och lite längre. Vissa mer planerade och andra helt improviserade.
Fråga ej vad dessa klipp handlar om eller vilka karaktärer vi alla spelar för ah, det märks det tydligt att vi själva verkligen inte alls vet.
 
Återigen bara en massa randomklipp:
Här kör vi suck and blow med ett kort i min stuga en sommar.
Här leker jag och Linn i en lekpark. Tror klippen från den här eftermiddagen senare klipptes ihop till en kortfilm som hetter "Underskåpare 4-life"(?), för att japp, vi hade underskåp på skolan men DAMN vad vi hade kul ändå!!..
En eftermiddag på strömpilen. I slutet av det här klippet säger Raphaelle "Åh! Vi går på NK!!!!" och alla ba "och gör vadååå?" och hon ba "Köper nåt!! NÅT GOTT!!!" och alla ba "JAAAA!". Geniuses.
 
Ojoj, vad jag älskade högstadiet ändå. Inte klassen och inte så mycket skolgåendet. Men att få va med de sex bästa personerna på jorden varjevarjevarje dag. Att hoppa runt i korridorerna tillsammans, alltid äta vid de runda borden i matsalen, alltid hänga kvar vid skåpen efter vi slutat och leka konstiga lekar som "låt-inte-censorn-känna-av-oss-och-tända-lampan-igen" och bara hela grejen med att det var givet och frikkin' skrivit i sten att vi skulle och kunde och ville kramas hej och hejdå vareviga dag.
 
Nu är jag dock 19 år och har gått ut gymnasiet och spenderar den här hösten med att jobba, ta körkort, träna, läsa böcker och ba umgås så mycket jag kan med alla mina niceiga människor jag har runtomkring mig. Exakt idag är jag hemma förkyld och ser då ut såhär:
1. Okej ja, jag ska städa min garderob. 2. Jag ska tvätta mitt hår.
 
På söndag är det val!!!! GLÖM EJ BORT Å RÖSTA. Dra ditt strå till stacken för att a) inte låta rasismen få plats b) ge oss ett regeringsskifte och c) låta feminismen få blomstra! Nä, du får rösta precis hur du vill. Men snälla, gå bara och gör det.
 
 

2014-09-11 16:40:00 i speciellt,

Kommentera?
Äldre?
Min profilbild

fantastisk || fenomenal || funkig || fabulös || fantasifull || fräknig || frusen || feminist || fitta

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv