dramaramatic life
Jag satt och kollade igenom min gymnasietids photoboothbilder för några dagar sen. Så. Komiskt. Vad många dramatiska bilder jag har tagit på mig själv. Kanske för att kompensera the lack of drama i mitt egna liv? Haha. Hursom. Vet inte om jag självdistans nog för det här, men jodå det har jag väl. Varsågod och njut.
Notera hur jag har en effekt på, på nästan alla. Ba: kan inte va drama gurl utan lite sepia inblandat!
So FAB. Orkar inteeee.
Yep, hug them knees. Det bästa med den här bilden är att jag inte ens var så där ledsen-rädd-skräckslagen-dramatisk när den togs. Nä, för nästa bild från cirka två sekunder senare ser ut såhär:
Den här. Alltså: måste jag verkligen äta de här nudlarna?
Ha en fin dag!
